Så såg jag hur den exploderade
S K A N S R O S
Drömmen om.
Ett besök en försommarkväll i Hässleholm, på Siesta!, hade varit fint. Men icke.
Bara 3,5 veckor kvar nu förresten. Underbart.
På tal om dröm, natten till valborg var min lycka gjord. Jag var rysk president vid namn Ivana, men i egenskap av mig själv. Ryssland liksom, förstå vilken plattform! Höjdpunkten var dock när jag ytterst diskret blev upphämtad av en bil, körd av pappa, innehållandes Håkan Hellström. Vi kände varann och han frågade om jag kunde skicka några bider. Han var väldigt fin, och mogen. Jag undrade väldigt mycket varför jag befann mig i samma bil som honom, men hann aldrig få reda på det. Vaknade halv fyra. Ville fortsätta drömma, men kunde inte somna om. De kändes vemodigt.
Ett besök en försommarkväll i Hässleholm, på Siesta!, hade varit fint. Men icke.
Bara 3,5 veckor kvar nu förresten. Underbart.
På tal om dröm, natten till valborg var min lycka gjord. Jag var rysk president vid namn Ivana, men i egenskap av mig själv. Ryssland liksom, förstå vilken plattform! Höjdpunkten var dock när jag ytterst diskret blev upphämtad av en bil, körd av pappa, innehållandes Håkan Hellström. Vi kände varann och han frågade om jag kunde skicka några bider. Han var väldigt fin, och mogen. Jag undrade väldigt mycket varför jag befann mig i samma bil som honom, men hann aldrig få reda på det. Vaknade halv fyra. Ville fortsätta drömma, men kunde inte somna om. De kändes vemodigt.
> Scena Secunda <
There is a tide in the affairs of men.
Which, taken at the flood, leads on to fortune;
Omitted, all the voyage of their life
Is bound in shallows and in miseries.
On such a full sea are we now afloat,
And we must take the current when it serves,
Or lose our ventures.
Citatet är fint och passande och fick därför tjäna som inledning i mitt tal samt illustrera Shakespeares ständiga aktualitet.
What seems like an interlude
Nu finns det vår i luften. Snart kommer det, det känner jag på mig. Det önskar jag.
Kom plusgrader, kom slask!
-- Blev det vinter igen på en gång skulle jag ta livet av mig, sa M.
Ta det som ett tecken att det snöar imorgon. Konstatera att det gjorde det.
Kom plusgrader, kom slask!
-- Blev det vinter igen på en gång skulle jag ta livet av mig, sa M.
Ta det som ett tecken att det snöar imorgon. Konstatera att det gjorde det.
> Scena prima <
The waight of this sad time we must obey, Speake what we feele, not what we ought to say: The oldest hath borne most, we that are yong, Shall neuer see so much, nor liue so long.
Nu har det äntligen blivit fredag igen, och eftersom det strax är kväll kommer man snart få njuta av Ingvar Oldsberg och gänget i På Spåret. Jag vidhåller fortfarande att det är världens bästa tv-program! 20.00 i ettan, fast de vet ju alla säkert redan. I samband med detta vill jag också passa på att posta den utlovade länken till På Spåret-spelet.
Vidare vill jag konstatera att den svenska modellen inte är unik, och med detta sätta stopp för det tjatet, samt att Shakespeare är fin och skrev fina saker. Därav citatet i inledningen.
Ner på systemet
Vi har nyligen diskuterat och jobbat med rättvisa i skolan hade igår någon slags slutuppgift. Av en händelse snubblade jag över en artikel på en nättidning som gjorde mig så upprörd att jag faktiskt fick inspiration till ämnet. För det första tycker jag inte att det passar en liberal att vara för offensiv (även om det kanske inte är så relevant) men inte minst tycker jag det är fantasilöst att kritisera stalinismen nu på 2000-talet om man inte kommer med en ny infallsvinkel. Att motargumentera en centraliserad politik som kritik mot socialismen vittnar om att man är dåligt påläst och då är det synd och skam att layouten är högst tvivelaktig.
Övriga ämnen som behandlades under (går)dagen:
- Vilken stad bodde egentligen Alladin i?
Eller rättare sagt, (vi vet ju att han bor i Agdrabar) vilken stad är förlagan? Skulle kunna vara Bagdad, eller är det nån längre söderut?
- Vilket material är hans byxor gjorda av?
Mjuk- och följsamheten ger sidenvibbar, men å andra sidan ter de sig rätt solida och slimmar sig längs låren eller fladdrar i vinden. Förslag har inkommit om råsiden.
- Har man med sig egna blöjor i ryggsäcken när man går på dagis?
Den var mer lättbesvarad, men det kan j vara olika för andra och det är onekligen intressant.
- Vilket land i Norden har egentligen störst mindervärdeskomplex?
Man skulle kunna tro att det är Norge, efter 100 (hur många det nu var) år av svenskt förtryck, men Island är en stark kandidat eftersom allt som är isländskt nu claimas av Norge eftersom det "var norskt från början".
Idag var jag i alla fall i Hallonbergen och det var verkligen inte meningen.
Övriga ämnen som behandlades under (går)dagen:
- Vilken stad bodde egentligen Alladin i?
Eller rättare sagt, (vi vet ju att han bor i Agdrabar) vilken stad är förlagan? Skulle kunna vara Bagdad, eller är det nån längre söderut?
- Vilket material är hans byxor gjorda av?
Mjuk- och följsamheten ger sidenvibbar, men å andra sidan ter de sig rätt solida och slimmar sig längs låren eller fladdrar i vinden. Förslag har inkommit om råsiden.
- Har man med sig egna blöjor i ryggsäcken när man går på dagis?
Den var mer lättbesvarad, men det kan j vara olika för andra och det är onekligen intressant.
- Vilket land i Norden har egentligen störst mindervärdeskomplex?
Man skulle kunna tro att det är Norge, efter 100 (hur många det nu var) år av svenskt förtryck, men Island är en stark kandidat eftersom allt som är isländskt nu claimas av Norge eftersom det "var norskt från början".
Idag var jag i alla fall i Hallonbergen och det var verkligen inte meningen.
Don't build your world around volcanos melting down
Kanske är det tur att det jag skrev igår aldrig publicerades.
Nu skriver jag fina saker i stället och uttrycker mig efter en extremt bra och/eller dålig dag.
Det är helt otroligt vilka underverk jag skulle kunna åstadkomma om jag bara hade ett liv
Nu skriver jag fina saker i stället och uttrycker mig efter en extremt bra och/eller dålig dag.
Det är helt otroligt vilka underverk jag skulle kunna åstadkomma om jag bara hade ett liv
I'm not sure of anything with you
Grattis Håkan till årets priser!
Livet är osäkert, ät dessert först!
Läser just nu Allt av Martina Lowdén. Intressant bok i dagboksfrom som jag osökt jämför med Winstons dagboksanteckningar i 1984 och konstaterar likheterna. Musikaliska, mer eller mindre maniska. Så där som jag själv vill vara, eller tror mig vara ibland.
Tilläggas bör även att Åre nu är bokat och att det blir ett fett värt sportlov att se fram emot, där det förhoppningsvis ryms även Håkan och Västerås. Och, som jag inbillar mig, konstant berusad lycka. Även den kommande helgen blir fin, med Cariya, hoppkurs, sällskap och allt som hör till.
Slutligen ett tips om det som har roat mig, och oss, den senaste veckan. På spåret-spelet finns på programmets sida på svt.se och är ett så värt tidsfördriv! (även om vi nu kan allt utantill). Länk kanske kommer framöver.
Livet är osäkert, ät dessert först!
Läser just nu Allt av Martina Lowdén. Intressant bok i dagboksfrom som jag osökt jämför med Winstons dagboksanteckningar i 1984 och konstaterar likheterna. Musikaliska, mer eller mindre maniska. Så där som jag själv vill vara, eller tror mig vara ibland.
Tilläggas bör även att Åre nu är bokat och att det blir ett fett värt sportlov att se fram emot, där det förhoppningsvis ryms även Håkan och Västerås. Och, som jag inbillar mig, konstant berusad lycka. Även den kommande helgen blir fin, med Cariya, hoppkurs, sällskap och allt som hör till.
Slutligen ett tips om det som har roat mig, och oss, den senaste veckan. På spåret-spelet finns på programmets sida på svt.se och är ett så värt tidsfördriv! (även om vi nu kan allt utantill). Länk kanske kommer framöver.
All this time kills you when your young
I onsdags hände något oförståeligt. Afrikaprojektet tog officiellt slut, och än så länge utan dödsfall. Dock förlorade vi Maria på skolan, och förmodligen är vi som är kvar endast tomma elevskal. Åtminstone över vintern. Alla kunskaper om fattigdom, överbefolkning, vattenbrist och utvecklingsteorier, alla åsikter och drömmar (!) om Stefan de Vylder och Jared Diamond (fågelskådare, naturvetare, folkhjälte) kommer aldrig försvinna helt - vi är skadade för livet - men får med största sannoliket vila ett tag. Men detta var som sagt i onsdags. Sedan dess har jag:
- Upptäckt att jag har blivit extremt dålig på att handla kläder och prylar, både till mig själv och andra. Jag kommer liksom inte ihåg hur man gör.
- Återupptäckt en del av det som blev otroligt bortprioriterat under hösten.
- Insett att jag inte ägnat en enda tanke åt julklappar medan andra redan handlat färdigt. Inte okej.
Avslutningen i skolan blev najs. Uppträdande med musikgruppen, lite obligatorisk inför jul-propaganda, ett nästintill överdrivet youtubevisande av filmsnuttar med skolpersonalen på storskärmen i aulan samt allsång på John Lennons "And so this is Christmas" med lärarna på scenen, ledda av rektorn i härligt sann sektanda!
Morgonens lyssnande på Gilberto Gil har lett till att jag alldrig kan vara stilla. Eller så är det koffeinet och sockerchocken. Fast nej.
- Upptäckt att jag har blivit extremt dålig på att handla kläder och prylar, både till mig själv och andra. Jag kommer liksom inte ihåg hur man gör.
- Återupptäckt en del av det som blev otroligt bortprioriterat under hösten.
- Insett att jag inte ägnat en enda tanke åt julklappar medan andra redan handlat färdigt. Inte okej.
Avslutningen i skolan blev najs. Uppträdande med musikgruppen, lite obligatorisk inför jul-propaganda, ett nästintill överdrivet youtubevisande av filmsnuttar med skolpersonalen på storskärmen i aulan samt allsång på John Lennons "And so this is Christmas" med lärarna på scenen, ledda av rektorn i härligt sann sektanda!
Morgonens lyssnande på Gilberto Gil har lett till att jag alldrig kan vara stilla. Eller så är det koffeinet och sockerchocken. Fast nej.
Har du gått vilse i din tro?
Slembebis
.
En hälsning från betong och stål
Igår lämnade vi äntligen in en landrapport om Sydafrika på 30 sidor. Av de delar som jag skrev måste jag säga att jag jag är rätt nöjd med det här stycket :
"Överallt möter vi tecken på okunskap; hos kvinnorna, hos männen och hos politikerna. Sydafrika, det ekonomiskt mest utvecklade landet i Afrika söder om Sahara, stirrar sig blint på tillväxt och framgång samtidigt som dess befolkning får uthärda kriser av alla dess slag. Politiken, ekonomin, ojämställdheten och miljön innebär alla problem som går hand i hand med varandra och dess historiska bevekelsegrunder har lämnat efter sig ett nät av spindeltrådar att fastna i. Ändå anser vi i grupp 12 att det finns möjligheter och framtidsutsikter i detta land av onda cirklar."
Lite bruntunga.
"Överallt möter vi tecken på okunskap; hos kvinnorna, hos männen och hos politikerna. Sydafrika, det ekonomiskt mest utvecklade landet i Afrika söder om Sahara, stirrar sig blint på tillväxt och framgång samtidigt som dess befolkning får uthärda kriser av alla dess slag. Politiken, ekonomin, ojämställdheten och miljön innebär alla problem som går hand i hand med varandra och dess historiska bevekelsegrunder har lämnat efter sig ett nät av spindeltrådar att fastna i. Ändå anser vi i grupp 12 att det finns möjligheter och framtidsutsikter i detta land av onda cirklar."
Lite bruntunga.
Dom sa: "du har inte hittat din marknad än"
Idag var jag bland massa människor som var viktiga. Jag hörde inte hemma där, men det känns okej för jag gick därifrån med ett nytt par jeans, en ny tröja samt 1,5 ny jacka. Så häri efterhand.
Det skall också sägas att min fritid i nuläget är obefintlig. Endast en minut kunde pressas fram för dessa rader så betrakata detta som ett exklusivt tillfälle att följa mitt så oerhört spännande liv.
Det skall också sägas att min fritid i nuläget är obefintlig. Endast en minut kunde pressas fram för dessa rader så betrakata detta som ett exklusivt tillfälle att följa mitt så oerhört spännande liv.
Down at the Lido they welcome you with sausage and beer
Jag börjar få ett misstänkt stort kapital. Det är en av fördelarna med att fylla år.
Synd bara att jag aldrig får tid att utnyttja det.
In the night you hide from the madman
you're longing to be
But it all comes out on the inside
eventually
Synd bara att jag aldrig får tid att utnyttja det.
In the night you hide from the madman
you're longing to be
But it all comes out on the inside
eventually
Tell us a story, I know your not boring
Hela dagen har det luktat julskinka i min näsa. Onajs. Jag avskyr att vara täppt.
Du sätter höstsolen i eld.
Håkan Hellström. I mitt huvud, hela tiden. Vad någon än gör eller säger så dyker han upp där.
Vilket känns bra. Det blev många vackra spelningar under året och visst borde jag nämna att en dag i slutet av oktober inte kan leva utan världens finaste människor på Cirkus.
Håkan Hellström sätter höstsolen i eld.
Och så fick jag lite panik också, på min blonda livslånga period och färgade håret rött.
För att matcha.
Och då blev alla chockade men till synes nöjda!
Vilket känns bra. Det blev många vackra spelningar under året och visst borde jag nämna att en dag i slutet av oktober inte kan leva utan världens finaste människor på Cirkus.
Håkan Hellström sätter höstsolen i eld.
Och så fick jag lite panik också, på min blonda livslånga period och färgade håret rött.
För att matcha.
Och då blev alla chockade men till synes nöjda!
One day a wish of you and me.
Dagar som idag är jag så glad att jag har dig. | |
 |
Half a day, then half a life time pass by
Just nu
- Är världen grå, så sant om det är sagt.
- Går livet ut på att äta äpplen, pugga konstant och drömma konstiga mardrömmar.
- Är det endast 1 vecka och 1 dag till höstlovet, vilket måste betraktas som extremt positivt även om jag kommer behöva plugga då med. Dessutom är det bara tretton dagar kvar till Håkan på Cirkus vilket känns ännu mer eftersom det följaktiligen bara är tretton dagar kvar tills jag har nått mitt överlevnadsmål och , så att säga, kan byta level.
- Är världen grå, så sant om det är sagt.
- Går livet ut på att äta äpplen, pugga konstant och drömma konstiga mardrömmar.
- Är det endast 1 vecka och 1 dag till höstlovet, vilket måste betraktas som extremt positivt även om jag kommer behöva plugga då med. Dessutom är det bara tretton dagar kvar till Håkan på Cirkus vilket känns ännu mer eftersom det följaktiligen bara är tretton dagar kvar tills jag har nått mitt överlevnadsmål och , så att säga, kan byta level.
För dina fötter in the gutter!
Grattis Håkan till din andra son!
Nu längtar jag till 28/10
Nu längtar jag till 28/10
Flickorna kystse grodorna
Den andra oktober har Kristian spelning på kafé44, måste säga att jag är fett taggad :D
Dessutom är han månadens artist igen på mtv :) www.mtv.com/kristiananttila
Har man sett finare?
I en dammig buss från kust till kust
Har ni följt den här bloggen eller av någon anledning läst sommarens inlägg har kanske förstått att det blev en hel del flängande för mig under lovet. Jag har nyttjat alla de vanligaste färdmedlen - båt, buss, flyg, tåg, tunnelbana, bil, taxi - ofta flera stycken av dem samma dag! (T.ex. från helsingborg till london på en dag: buss, tåg Helsingborg C - Göteborg C, taxi till säve, flyg till London, buss till Victoria och tunnelbana + promenad till boende.)
Bussresandet inträffade oftare än vanligt det här sommarlovet. Och då menar jag inte SL-bussresandet utan de lite längre resorna som ägt rum mellan västkuststäder och till och från londonska flygplatser.
Jag är en sån som under hela barndomen, och ibland även fortfarande, kämpat med en besvärande åksjuka som, om inte de rätta pillrerna konsumerats i avsedd mängd, kunnat slå till helt oannonserat i oftast helt fel lägen - i båtar och tåg förvisso, men främst i bilar, taxis och just bussar. Med detta i bakhuvet hade jag som mindre, kanske upp till mellanstadieåldern, därför endast fokus på en enda sak (förutom att hitta en najs sittplats) när jag klev på någon av dessa långresebussar. Att lokalisera spypåsen!
Denna instinkt har med åren mattats av, förmodligen för att jag inte åkt lika mycket buss och kanske helt enkelt växt ifrån det, men efter årets resor har jag märkt att denna säkerhetsåtgärd (ibland små påsar av brunt papper fastklämda på stolsryggen framför men ibland en bunt av plats häftad mot väggen) faktiskt saknas.
Det jag undrar är då såklart, varför de platser som tidigare inhyst sådana lämpliga föremål nu gapar tomma. Jag, som trott att sommarens bussturer inte lett till mer, förutom till själva resmålet, än musikmissbruk och lätt illamående, har fter lite reflektarende insett att de faktiskt resulterat i en mycket bekymmrande frågeställning:
Vad hände egentligen med spypåsen?
Bussresandet inträffade oftare än vanligt det här sommarlovet. Och då menar jag inte SL-bussresandet utan de lite längre resorna som ägt rum mellan västkuststäder och till och från londonska flygplatser.
Jag är en sån som under hela barndomen, och ibland även fortfarande, kämpat med en besvärande åksjuka som, om inte de rätta pillrerna konsumerats i avsedd mängd, kunnat slå till helt oannonserat i oftast helt fel lägen - i båtar och tåg förvisso, men främst i bilar, taxis och just bussar. Med detta i bakhuvet hade jag som mindre, kanske upp till mellanstadieåldern, därför endast fokus på en enda sak (förutom att hitta en najs sittplats) när jag klev på någon av dessa långresebussar. Att lokalisera spypåsen!
Denna instinkt har med åren mattats av, förmodligen för att jag inte åkt lika mycket buss och kanske helt enkelt växt ifrån det, men efter årets resor har jag märkt att denna säkerhetsåtgärd (ibland små påsar av brunt papper fastklämda på stolsryggen framför men ibland en bunt av plats häftad mot väggen) faktiskt saknas.
Det jag undrar är då såklart, varför de platser som tidigare inhyst sådana lämpliga föremål nu gapar tomma. Jag, som trott att sommarens bussturer inte lett till mer, förutom till själva resmålet, än musikmissbruk och lätt illamående, har fter lite reflektarende insett att de faktiskt resulterat i en mycket bekymmrande frågeställning:
Vad hände egentligen med spypåsen?
Livrädd för att leva, dödsrädd för att dö.
Höstångest är ett vanligt fenomen hos oss människor i dessa dagar. När skolor, jobb och vardag är igång igen inser vi att det blir kallare och regnigare för varje dag och har svårt att skymta ljuset på andra sidan vinter och mörker, men förhoppningsvis leder det till att åtminstone några riktigt lever ut sommarens sista skälvande dagar.
Vi är dock inte de enda som drabbas av detta. En annan art har mer irriterande än någonsin förr visat på ett växande behov att hävda sig - myggen! Efter att ha legat på latsidan en hel sommar ska de nu synas, höras och kännas, gärna överallt samtidigt. Någonting har förändrats sedan förra årets generation mygg. Troligtvis beror det på att årets mygg sitter på en kunskap som är helt ny för myggen. På något sätt har de kommit över vetskapen om att de om några veckor faktiskt ska dö.
Detta är den enda rimliga förklaringen. Myggorna har drabbats av den klassiska dödsångesten. De vet att de inte kommer leva länge till och tar därför alla tillfällen de kan att äta så mycket som möjligt!
Jag tror vi borde se dem som ett föredöme, och istället för att deppa ihop borde vi tänka på att vi i alla fall har en chans att överleva vintern.
