All this time kills you when your young

I onsdags hände något oförståeligt. Afrikaprojektet tog officiellt slut, och än så länge utan dödsfall. Dock förlorade vi Maria på skolan, och förmodligen är vi som är kvar endast tomma elevskal. Åtminstone över vintern. Alla kunskaper om fattigdom, överbefolkning, vattenbrist och utvecklingsteorier, alla åsikter och drömmar (!) om Stefan de Vylder och Jared Diamond (fågelskådare, naturvetare, folkhjälte) kommer aldrig försvinna helt - vi är skadade för livet - men får med största sannoliket vila ett tag. Men detta var som sagt i onsdags. Sedan dess har jag:

- Upptäckt att jag har blivit extremt dålig på att handla kläder och prylar, både till mig själv och andra. Jag kommer liksom inte ihåg hur man gör.
- Återupptäckt en del av det som blev otroligt bortprioriterat under hösten.
- Insett att jag inte ägnat en enda tanke åt julklappar medan andra redan handlat färdigt. Inte okej.

Avslutningen i skolan blev najs. Uppträdande med musikgruppen, lite obligatorisk inför jul-propaganda, ett nästintill överdrivet youtubevisande av filmsnuttar med skolpersonalen på storskärmen i aulan samt allsång på John Lennons "And so this is Christmas" med lärarna på scenen, ledda av rektorn i härligt sann sektanda!

Morgonens lyssnande på Gilberto Gil har lett till att jag alldrig kan vara stilla. Eller så är det koffeinet och sockerchocken. Fast nej.

Har du gått vilse i din tro?





Slembebis

.

En hälsning från betong och stål

Igår lämnade vi äntligen in en landrapport om Sydafrika på 30 sidor. Av de delar som jag skrev måste jag säga att jag jag är rätt nöjd med det här stycket :

"Överallt möter vi tecken på okunskap; hos kvinnorna, hos männen och hos politikerna. Sydafrika, det ekonomiskt mest utvecklade landet i Afrika söder om Sahara, stirrar sig blint på tillväxt och framgång samtidigt som dess befolkning får uthärda kriser av alla dess slag. Politiken, ekonomin, ojämställdheten och miljön innebär alla problem som går hand i hand med varandra och dess historiska bevekelsegrunder har lämnat efter sig ett nät av spindeltrådar att fastna i. Ändå anser vi i grupp 12 att det finns möjligheter och framtidsutsikter i detta land av onda cirklar."

Lite bruntunga.

Dom sa: "du har inte hittat din marknad än"

Idag var jag bland massa människor som var viktiga. Jag hörde inte hemma där, men det känns okej för jag gick därifrån med ett nytt par jeans, en ny tröja samt 1,5 ny jacka. Så häri  efterhand.

Det skall också sägas att min fritid i nuläget är obefintlig. Endast en minut kunde pressas fram för dessa rader så betrakata detta som ett exklusivt tillfälle att följa mitt så oerhört spännande liv.

Down at the Lido they welcome you with sausage and beer

Jag börjar få ett misstänkt stort kapital. Det är en av fördelarna med att fylla år.
Synd bara att jag aldrig får tid att utnyttja det.

In the night you hide from the madman
you're longing to be
But it all comes out on the inside
eventually

RSS 2.0