Else the Pucke a lyar call

Nu finns det vår i luften. Snart kommer det, det känner jag på mig. Det önskar jag.
Kom plusgrader, kom slask!

-- Blev det vinter igen på en gång skulle jag ta livet av mig, sa M.

Ta det som ett tecken att det snöar imorgon. Konstatera att det gjorde det.

Vi har nyligen diskuterat och jobbat med rättvisa i skolan hade igår någon slags slutuppgift. Av en händelse snubblade jag över en artikel på en nättidning som gjorde mig så upprörd att jag faktiskt fick inspiration till ämnet. För det första tycker jag inte att det passar en liberal att vara för offensiv (även om det kanske inte är så relevant) men inte minst tycker jag det är fantasilöst att kritisera stalinismen nu på 2000-talet om man inte kommer med en ny infallsvinkel. Att motargumentera en centraliserad politik som kritik mot socialismen vittnar om att man är dåligt påläst och då är det synd och skam att layouten är högst tvivelaktig.

Övriga ämnen som behandlades under (går)dagen:

 - Vilken stad bodde egentligen Alladin i?
Eller rättare sagt, (vi vet ju att han bor i Agdrabar) vilken stad är förlagan? Skulle kunna vara Bagdad, eller är det nån längre söderut?
 - Vilket material är hans byxor gjorda av?
Mjuk- och följsamheten ger sidenvibbar, men å andra sidan ter de sig rätt solida och slimmar sig längs låren eller fladdrar i vinden. Förslag har inkommit om råsiden.
 - Har man med sig egna blöjor i ryggsäcken när man går på dagis?
Den var mer lättbesvarad, men det kan j vara olika för andra och det är onekligen intressant.
- Vilket land i Norden har egentligen störst mindervärdeskomplex?
Man skulle kunna tro att det är Norge, efter 100 (hur många det nu var) år av svenskt förtryck, men Island är en stark kandidat eftersom allt som är isländskt nu claimas av Norge eftersom det "var norskt från början".

Idag var jag i alla fall i Hallonbergen och det var verkligen inte meningen.

Kanske är det tur att det jag skrev igår aldrig publicerades.
Nu skriver jag fina saker i stället och uttrycker mig efter en extremt bra och/eller dålig dag.
Det är helt otroligt vilka underverk jag skulle kunna åstadkomma om jag bara hade ett liv

Grattis Håkan till årets priser!

Livet är osäkert, ät dessert först!

Läser just nu Allt av Martina Lowdén. Intressant bok  i dagboksfrom som jag osökt jämför med Winstons dagboksanteckningar i 1984 och konstaterar likheterna. Musikaliska, mer eller mindre maniska. Så där som jag själv vill vara, eller tror mig vara ibland.

Tilläggas bör även att Åre nu är bokat och att det blir ett fett värt sportlov att se fram emot, där det förhoppningsvis ryms även Håkan och Västerås. Och, som jag inbillar mig, konstant berusad lycka. Även den kommande helgen blir fin, med Cariya, hoppkurs, sällskap och allt som hör till.

Slutligen ett tips om det som har roat mig, och oss, den senaste veckan. På spåret-spelet finns på programmets sida på svt.se och är ett så värt tidsfördriv! (även om vi nu kan allt utantill). Länk kanske kommer framöver.

I onsdags hände något oförståeligt. Afrikaprojektet tog officiellt slut, och än så länge utan dödsfall. Dock förlorade vi Maria på skolan, och förmodligen är vi som är kvar endast tomma elevskal. Åtminstone över vintern. Alla kunskaper om fattigdom, överbefolkning, vattenbrist och utvecklingsteorier, alla åsikter och drömmar (!) om Stefan de Vylder och Jared Diamond (fågelskådare, naturvetare, folkhjälte) kommer aldrig försvinna helt - vi är skadade för livet - men får med största sannoliket vila ett tag. Men detta var som sagt i onsdags. Sedan dess har jag:

- Upptäckt att jag har blivit extremt dålig på att handla kläder och prylar, både till mig själv och andra. Jag kommer liksom inte ihåg hur man gör.
- Återupptäckt en del av det som blev otroligt bortprioriterat under hösten.
- Insett att jag inte ägnat en enda tanke åt julklappar medan andra redan handlat färdigt. Inte okej.

Avslutningen i skolan blev najs. Uppträdande med musikgruppen, lite obligatorisk inför jul-propaganda, ett nästintill överdrivet youtubevisande av filmsnuttar med skolpersonalen på storskärmen i aulan samt allsång på John Lennons "And so this is Christmas" med lärarna på scenen, ledda av rektorn i härligt sann sektanda!

Morgonens lyssnande på Gilberto Gil har lett till att jag alldrig kan vara stilla. Eller så är det koffeinet och sockerchocken. Fast nej.

Slembebis

.

Igår lämnade vi äntligen in en landrapport om Sydafrika på 30 sidor. Av de delar som jag skrev måste jag säga att jag jag är rätt nöjd med det här stycket :

"Överallt möter vi tecken på okunskap; hos kvinnorna, hos männen och hos politikerna. Sydafrika, det ekonomiskt mest utvecklade landet i Afrika söder om Sahara, stirrar sig blint på tillväxt och framgång samtidigt som dess befolkning får uthärda kriser av alla dess slag. Politiken, ekonomin, ojämställdheten och miljön innebär alla problem som går hand i hand med varandra och dess historiska bevekelsegrunder har lämnat efter sig ett nät av spindeltrådar att fastna i. Ändå anser vi i grupp 12 att det finns möjligheter och framtidsutsikter i detta land av onda cirklar."

Lite bruntunga.

Idag var jag bland massa människor som var viktiga. Jag hörde inte hemma där, men det känns okej för jag gick därifrån med ett nytt par jeans, en ny tröja samt 1,5 ny jacka. Så häri  efterhand.

Det skall också sägas att min fritid i nuläget är obefintlig. Endast en minut kunde pressas fram för dessa rader så betrakata detta som ett exklusivt tillfälle att följa mitt så oerhört spännande liv.

Jag börjar få ett misstänkt stort kapital. Det är en av fördelarna med att fylla år.
Synd bara att jag aldrig får tid att utnyttja det.

In the night you hide from the madman
you're longing to be
But it all comes out on the inside
eventually

Håkan Hellström. I mitt huvud, hela tiden. Vad någon än gör eller säger så dyker han upp där.
Vilket känns bra. Det blev många vackra spelningar under året och visst borde jag nämna att en dag i slutet av oktober inte kan leva utan världens finaste människor på Cirkus.
Håkan Hellström sätter höstsolen i eld.

Och så fick jag lite panik också, på min blonda livslånga period och färgade håret rött.
För att matcha.
Och då blev alla chockade men till synes nöjda!