Meningen med livet var mest en känsla som kom och gick.
Igår var dagen som efter en mysig frukost med rostad bröd, Nisse Hult och gott sällskap nästan till 100% spenderades i mitt rum. Jag har nämligen fått en ny (stor) garderob och bestämt för att göra fin i mitt rum och börja hålla lite ordningoch reda. Trots att jag alltid har hävdat att "ett städat rum tyder på en kaotisk själ" så jag genom att vända ut och in på mig själv kommit på att kanske, kanske, är en o-rörig närmiljö ett bra steg på vägen mot "struktur på livet".
Idag skulle då bli dagen av effektivitet. Jag skulle gå upp relativt tidigt, jobba och hinna med allmänt mycket. Och visst vaknade jag skapligt, helt okej utvilad om än rätt seg, men vad möttes jag av? Regn. Regn, regn, regn. Så istället sitter jag nu här, i min säng, med datorn och en kopp te och lyssnar på p3 i min nya, fina retro-radio. I mitt nyinredda, fina rum som för övrigt betyder att det första jag möts av varje morgon när jag går upp är min egen spegelbild.
Och för att vara lite medelsvensk - Hur är det annars då?
Jo då. Hög på lov, som man ju är, blir man glad för mindre. Som t.ex. de senaste dagarnas Nisse Hult-maraton. För er som inte har koll på vad "Nisse Hult" är så gick det en tv-serie för några år sen där ett urval svenska historiska händelser tolkas och gestaltas av en del av den svenska komikereliten. Nisse själv spelas av ingen mindre än Johan Glans, och ska jag vara ärlig så är det han som gör hela serien för mig. Jag älskar verkligen allt med honom. Hans typ überariska, bleka utseende och rosiga kinder, hans småskånska och klockrena humor och skådespeleri.
Annars går väl livet just nu ut på att dricka te, lyssna på Kristian Anttilas nya album "Lille Napoleon" (som förövrigt är fantastiskt bra!) dygnet runt och njuta av det fina vädret (host).
För att få något förstört
Det var fel som jag sa,
det är sant som du hört.
Idag skulle då bli dagen av effektivitet. Jag skulle gå upp relativt tidigt, jobba och hinna med allmänt mycket. Och visst vaknade jag skapligt, helt okej utvilad om än rätt seg, men vad möttes jag av? Regn. Regn, regn, regn. Så istället sitter jag nu här, i min säng, med datorn och en kopp te och lyssnar på p3 i min nya, fina retro-radio. I mitt nyinredda, fina rum som för övrigt betyder att det första jag möts av varje morgon när jag går upp är min egen spegelbild.
Och för att vara lite medelsvensk - Hur är det annars då?
Jo då. Hög på lov, som man ju är, blir man glad för mindre. Som t.ex. de senaste dagarnas Nisse Hult-maraton. För er som inte har koll på vad "Nisse Hult" är så gick det en tv-serie för några år sen där ett urval svenska historiska händelser tolkas och gestaltas av en del av den svenska komikereliten. Nisse själv spelas av ingen mindre än Johan Glans, och ska jag vara ärlig så är det han som gör hela serien för mig. Jag älskar verkligen allt med honom. Hans typ überariska, bleka utseende och rosiga kinder, hans småskånska och klockrena humor och skådespeleri.
Annars går väl livet just nu ut på att dricka te, lyssna på Kristian Anttilas nya album "Lille Napoleon" (som förövrigt är fantastiskt bra!) dygnet runt och njuta av det fina vädret (host).
För att få något förstört
Det var fel som jag sa,
det är sant som du hört.
Kommentarer
Trackback
