Filosofen, jao

Jag har tänkt på en grej om när man pratar med folk, stallmänniskor i alla fall, som man känner ytligt men inte har någon närmre relation till. Efter man inte har någon större kännedom om personen i fråga så blir det bara kallprat, som t.ex. Vem ska du rida? Hur gick det? etc.

Okej, så är det, men man, i alla fall jag, envisas med att alltid avsluta med någon slags visdom eller punchline. Senast igår avslutade jag en konversation med:

"Men det är ju så det ska vara!"

Klyschigt som fan asså. Är detta en stall företeelse?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0